Det här är liljekonvaljer på g.
Balsampoppeln har nu fått så här stora löv. Doftar lika gott!
Har för mig att det finns en insekt som heter så. Den var inte så stor men hade känselspröt som var så långa att de inte fick plats på det här kortet. Dessutom var spröten snyggt tvärrandiga!
Milla hittade den i skogen och den var trasig sedan vid upphittandet. Kan bara säga att det är inte mycket kvar nu.
De är ändå vackra fortfarande.
De ser så risiga och fula ut, MEN . . . de doftar så ljuvligt nu när de knoppar. Känns på många hundra meters håll!
Alla kort i bloggen är tagna med min mobil. Det blir inte alltid så bra. Jag blev förvånad när jag lekte med kameran och såg att vi har det ju rätt fint här hemma på en del ställen.
Spenderades ihop med goda vänner vid kusten. Vi åt och drack gott. Gick långa promenader och njöt av våren. Lite svalare i luften än tidigare i veckan, men ändå mycket skönt. Och så STICKADE vi. Jag utropar: fler sådana helger eller dagar åt oss!
Blev så sugen på att göra en efter att ha sett alla fina på bloggarna jag läser. Ljusblå mohair i någon syntet. Blev så fint att jag kanske gör en i något finare garn.
Det är namnet på tröjan jag stickar till mannen. Ullgarn i grått och vitt från Solkustens spinnverkstad.
Millas bästa leksak när vi går i skogen. Hon blir rätt jobbig ibland för hon tjatar om att vi ska kasta den.
Och igår kom sädesärlan och talade om att hon är tillbaka.
Nu går det nästan lite för fort i naturen. Känns som allt kommer på en gång. Sticka får man göra på kvällen eller ute i solen.
Och tussilago är en av de bästa. Men jag väntar på sädesärlan!
Jag var på syfestivalen i Kista igår. Nu känner jag mig rik på garn och fattig på pengar. Det mesta är planerat för. Från vänster så ska det bli en tröja till mannen, ett linne/tunika till mig själv. Det röda blir nog sockar, nästa en tovad väska och det sista ska en vän ha från mig och mitt ressällskap. Mässan var trevlig och kanske får besök av oss igen.
Solen illskiner och fåglarna tokkvittrar så den måste väl vara i antågande nu.